Lite grundl\u00e4ggande hur vi t\u00e4nker kring ekonomi och v\u00e5ra resurser<\/b><\/p>\n
Ekonomi betyder\u00a0 regler <\/span>f\u00f6r boningen ( kommer fr\u00e5n forngrekiskans oikos, som betyder boning och nomos, som betyder regel. )<\/i><\/p>\n Ekologi\u00a0 –kunskap<\/span> om boningen, (som \u00e4ven det kommer fr\u00e5n forngrekiskan oikos som betyder boning och logos, som betyder kunskap.)<\/i><\/p>\n Exergi \u00e4r ett fysiskt resursm\u00e5tt och det \u00e4r grundl\u00e4ggande f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 naturens ekonomi.<\/i><\/p>\n Varudeklaration av hur mycket resurser, m\u00e4tt i exergitermer, som g\u00e5r \u00e5t att tillverka en vara i relation till naturens f\u00f6rm\u00e5ga att fixera exergi i \u00e5terskapandet av dessa resurser ur de nedbrytningsprodukter som bildas n\u00e4r den f\u00f6rbrukas. S\u00e5dan deklaration kallas f\u00f6r exergianalys eller exergir\u00e4kenskap.\u00a0 <\/i><\/p>\n Om kunskap om f\u00f6r livsmilj\u00f6n (v\u00e5r boning \/logi) l\u00e4ggs till grund f\u00f6r reglerna f\u00f6r denna boning\u00a0 (d v s resursernas f\u00f6ruts\u00e4ttningar\/ ekonomi) f\u00e5r vi n\u00e5got som skulle kunna kallas livsmilj\u00f6ekonomi eller ekologisk ekonomi.<\/b> )\u00a0 (ekologi)<\/p>\n Denna kunskap saknas i den verklighetsuppfattning som kan kallas \u201ddr\u00f6mmen om det rationella paradiset\u201d och som idag styr t\u00e4nkandet, k\u00e4nnandet och handlandet i v\u00e5rt samh\u00e4lle.<\/p>\n <\/p>\n N\u00e4r vi har f\u00f6rst\u00e5tt behovet av omst\u00e4llning framtr\u00e4der en annan verklighetsuppfattning \u00e4n den som v\u00e5r kultur tillhandah\u00e5ller. I denna ”nya” verklighetsuppfattning, som kan kallas \u00f6msesidigt beroende och samarbete, \u00e4r m\u00e4nniskans roll att samverka med allt annat levande i livsmilj\u00f6n<\/b> f\u00f6r att \u00f6ka dess exergifixering, d v s resursf\u00f6rnyelse ur nedbrytningsprodukter.<\/p>\n <\/p>\n Att vara milj\u00f6v\u00e4nlig?<\/b><\/p>\n Ofta n\u00e4mns ordet milj\u00f6v\u00e4nlig i olika sammanhang. Syftar det p\u00e5 f\u00f6reteelser som uppr\u00e4tth\u00e5ller ett 0-summespel g\u00e4llande v\u00e5ra livsbetingelser p\u00e5 jorden ? Eller syftar det p\u00e5 f\u00f6reteelser som \u00e4r mindre milj\u00f6skadliga i ett eller annat avseende \u00e4n n\u00e5gon annan f\u00f6reteelse?<\/p>\n Vad \u00e4r t ex en milj\u00f6v\u00e4nlig bil? \u00c4r det en bil som sl\u00e4pper ut mindre koldioxid \u00e4n andra bilar och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5 vara mindre milj\u00f6skadlig?<\/p>\n F\u00f6r att vara i egentlig mening milj\u00f6v\u00e4nlig skall den p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt medverka till att koldioxid eller andra nedbrytningsprodukter omvandlas till biomassa eller andra resurser s\u00e5 att halterna av koldioxid och\/eller andra f\u00f6roreningar minskar och resurserna \u00f6kar i livsmilj\u00f6n p g a bilens existens och verksamhet. J\u00e4mf\u00f6r ett v\u00e4xande tr\u00e4ds omvandling av koldioxid och andra osorterade och utsp\u00e4dda nedbrytningsprodukter fr\u00e5n livsmilj\u00f6n till biomassa och syrgas samtidigt som dess omgivning renas fr\u00e5n f\u00f6rorenande \u00e4mnen.<\/p>\n <\/p>\n Fr\u00e5gan \u00e4r ocks\u00e5 vad urbaniseringen inneb\u00e4r f\u00f6r milj\u00f6v\u00e4nliga och klimatsmarta l\u00f6sningar? \u00c4r dessa l\u00f6sningar m\u00e5nne inte bara mindre milj\u00f6skadliga? Och vad \u00e4r ett milj\u00f6v\u00e4nligt liv? \u00c4r det ett s\u00e4tt att leva, som \u00f6kar resursf\u00f6rnyelsen mera \u00e4n resursnedbrytningen i livsmilj\u00f6n? Eller \u00e4r det ett s\u00e4tt att leva som \u00e4r mindre milj\u00f6skadligt \u00e4n ett annat s\u00e4tt? Har vi ett nationellt eller globalt perspektiv?<\/p>\n Som exempel kan n\u00e4mnas att regeringen s\u00e4ger att Sveriges utsl\u00e4pp minskar. Sanningen \u00e4r att siffrorna bygger p\u00e5 den inhemska \u201dproduktionen\u201d eller snarare hanteringen av livsmilj\u00f6ns resurser. Ser vi det ur konsumtionsperspektivet och beaktar alla varor vi importerar\u00a0 och att utsl\u00e4ppen sker i andra l\u00e4nder, har utsl\u00e4ppen \u00f6kat 15% mellan 1993 och 2010<\/p>\n <\/p>\n Om samh\u00e4llsekonomi och om livsmilj\u00f6ekonomi.<\/b><\/p>\n Livsmilj\u00f6ekonomin (den ekologiska ekonomin) \u00a0skiljer sig fr\u00e5n samh\u00e4llsekonomin p\u00e5 v\u00e4sentliga punkter.<\/p>\n Livsmilj\u00f6ekonomins konsumtion inneb\u00e4r att resurserna minskar och avfall och f\u00f6roreningar \u00f6kar i livsmilj\u00f6n och utg\u00f6r kostnader f\u00f6r livsmilj\u00f6n. (negativt)<\/p>\n Livsmilj\u00f6ekonomins produktion \u00f6kar resurserna och minskar avfallen och f\u00f6roreningarna\u00a0 i livsmilj\u00f6n och den utg\u00f6r livsmilj\u00f6ns int\u00e4kter. (positivt)<\/p>\n Samh\u00e4llsekonomins produktionsbegrepp inneb\u00e4r uttag och nedbrytning av resurser fr\u00e5n livsmilj\u00f6n. Resurser flyttas bara till samh\u00e4llet fr\u00e5n andra delar av livsmilj\u00f6n. Detta minskar livsmilj\u00f6ns resurser och \u00e4r kostnad f\u00f6r denna, men detta beaktas inte och redovisas inte i samh\u00e4llsekonomin.<\/p>\n I samh\u00e4llsekonomin betraktas den vidare hanteringen av resurserna som f\u00f6r\u00e4dling och skapande av merv\u00e4rden och bel\u00f6nas ekonomiskt, trots att slutresultatet av den \u00e4r nedbrytningsprodukter, som m\u00e5ste \u201dkvittblis\u201d. Denna kvittblivning sker inte genom att resurserna f\u00f6rnyas ur nedbrytningsprodukterna utan genom mera fullst\u00e4ndig nedbrytning via avfallshantering och s k milj\u00f6v\u00e5rd, S\u00e5dana aktiviteter bel\u00f6nas ekonomiskt trots att de ofta nog inneb\u00e4r mera fullst\u00e4ndig nedbrytning och trots att de hindrar \u00e5terskapande av livsmilj\u00f6ns resurser \u00e4ven p\u00e5 andra s\u00e4tt. Ett exempel \u00e4r reningstekniken f\u00f6r avloppsvatten och hantering av sopor.<\/p>\n Genom att ta fossila br\u00e4nslen och sedermera ocks\u00e5 k\u00e4rnkraft i anspr\u00e5k f\u00f6r att driva diverse processer,\u00a0 har vi m\u00e4nniskor kunnat \u00f6ka s k produktion, d v s f\u00f6rbrukningen och nedbrytningen av livsmilj\u00f6ns resurser.\u00a0 Detta har lett till att allehanda resurser som skogsbest\u00e5nd, fiskbest\u00e5nd och best\u00e5nd av annan biomassa minskar i livsmilj\u00f6n samtidigt som m\u00e4ngden nedbrytningsprodukter i form av koldioxid och andra f\u00f6roreningar i luft,\u00a0 mark, vatten och i\u00a0 avfallsupplag \u00f6kar. D\u00e4rav \u00e4ndras livsmilj\u00f6ns fysiska och kemiska sammans\u00e4ttning och egenskaper. De \u00f6verensst\u00e4mmer allt s\u00e4mre med vad vi och andra livsformer p\u00e5 jorden \u00e4r biologiskt anpassade till och beroende av f\u00f6r v\u00e5r existens.<\/p>\n N\u00e4r livsmilj\u00f6ns sammans\u00e4ttning och egenskaper \u00e4ndrats tillr\u00e4ckligt mycket kommer vi helt enkelt inte att kunna \u00f6verleva i den. Jorden har d\u00e5 f\u00e5tt en annan ”livsmilj\u00f6” d\u00e4r vi helt enkel inte passar in l\u00e4ngre. D\u00e5 upph\u00f6r ocks\u00e5 v\u00e5r f\u00f6rbrukning av dess resurser. Vilka livsformer som denna nya livsmilj\u00f6 hyser vet vi ingenting om.<\/p>\n Sammanfattning: Samh\u00e4llet med sin samh\u00e4llsekonomi parasiterar p\u00e5 livsmilj\u00f6n s\u00e5 att dennas fysiska och kemiska sammans\u00e4ttning och egenskaper \u00e4ndras och blir andra \u00e4n dem, som vi och v\u00e5ra medvarelser \u00e4r biologiskt anpassade till och beroende av f\u00f6r v\u00e5r existens. M a o hotar\u00a0samh\u00e4llsekonomin v\u00e5r l\u00e5ngsiktiga \u00f6verlevnad.<\/p>\n <\/p>\n Tv\u00e5 strategier finns\u00a0f\u00f6r att klara uppgiften: (Milj\u00f6plan)<\/p>\n 1. Minska nedbrytningen av livsmilj\u00f6ns resurser.<\/p>\n 2. \u00d6ka omvandlingen av nedbrytningsprodukterna till livsmilj\u00f6ns resurser.<\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Lite grundl\u00e4ggande hur vi t\u00e4nker kring ekonomi och v\u00e5ra resurser Ekonomi betyder\u00a0 regler f\u00f6r boningen ( kommer fr\u00e5n forngrekiskans oikos, som betyder boning och nomos, som betyder regel. ) Ekologi\u00a0 –kunskap om boningen, (som \u00e4ven det kommer fr\u00e5n forngrekiskan oikos …<\/span> L\u00e4s mer →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","template":"","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arkiv.landsbygdspartiet.org\/nora\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/54"}],"collection":[{"href":"https:\/\/arkiv.landsbygdspartiet.org\/nora\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/arkiv.landsbygdspartiet.org\/nora\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.landsbygdspartiet.org\/nora\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.landsbygdspartiet.org\/nora\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=54"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/arkiv.landsbygdspartiet.org\/nora\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/54\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":55,"href":"https:\/\/arkiv.landsbygdspartiet.org\/nora\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/54\/revisions\/55"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arkiv.landsbygdspartiet.org\/nora\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=54"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}