{"id":277,"date":"2017-06-02T10:55:00","date_gmt":"2017-06-02T08:55:00","guid":{"rendered":"https:\/\/landsbygdspartiet.org\/nora\/?p=277"},"modified":"2017-06-10T15:32:20","modified_gmt":"2017-06-10T13:32:20","slug":"fragor-och-svar-om-vatternvattnet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arkiv.landsbygdspartiet.org\/nora\/2017\/06\/02\/fragor-och-svar-om-vatternvattnet\/","title":{"rendered":"Fr\u00e5gor och svar om V\u00e4tternvattnet"},"content":{"rendered":"

FR\u00c5GOR OCH SVAR <\/strong><\/h4>\n

Uppgifterna nedan \u00e4r en sammanst\u00e4llning av utskickat material, inh\u00e4mtat material (l\u00e4nkar) information fr\u00e5n Kf maj 2017 och tidigare utskickat material samt fr\u00e5gor till Samh\u00e4llsbyggnad Bergslagen (gamla BKT). <\/em><\/p>\n

Nuvarande taxa och framtida taxa <\/strong><\/p>\n

F\u00f6r att f\u00e5 fram en korrekt taxa m\u00e5ste man kolla p\u00e5 alla besparingar och extra kostnader som V\u00e4tternvatten projektet medf\u00f6r samt l\u00e4gga till de \u00f6vriga investeringar i verk o ledningsn\u00e4t som beh\u00f6ver g\u00f6ras de n\u00e4rmsta 15 \u00e5r.<\/p>\n

Ibland talar man om abonnenter och kostnad per abonnent. Det \u00e4r viktigt att komma ih\u00e5g att det inte \u00e4r samma sak som abonnemang,<\/p>\n

I broschyren L\u00e4nsstyrelsen gav ut r\u00e4knar man kostnad per abonnent till 100 kr\/ m\u00e5naden<\/p>\n

P\u00e5 fullm\u00e4ktige i maj 2017 talade l\u00e4nsstyrelsen om kostnad f\u00f6r f\u00f6rbrukning vid 150 kubik vatten = 150 kr\/m\u00e5naden<\/p>\n

Den fasta kostnaden uppg\u00e5r till 9,1 miljoner som ska f\u00f6rdelas p\u00e5 alla m\u00e4tare i Nora<\/strong>. Det finns ca 2400 m\u00e4tare i Nora kommun. M\u00e4tarna \u00e4r olika stora och har olika pris, men flertalet \u00e4r vanliga villam\u00e4tare..<\/p>\n

Ett par eller liten familj g\u00f6r av med ca 150 kubik vatten\/\u00e5r (Typ A-hus).<\/p>\n

Dagens taxa \u00e4r 6800 kr\/\u00e5r<\/p>\n

Kostnaden f\u00f6r v\u00e4tternvatten \u00e4r en kostnadsh\u00f6jning, <\/u><\/strong>inte en ny taxa. Den fasta kostnaden \u00e4r inte heller hela h\u00f6jningen som du f\u00e5r p\u00e5 din vattenr\u00e4kning.<\/p>\n

H\u00e4r har ingen kostnads\u00f6kning presenterats som tar h\u00e4nsyn till moms, pumpning, n\u00f6dv\u00e4ndiga investeringar inom n\u00e4rmaste \u00e5ren (ledningsn\u00e4tet d\u00e5 det l\u00e4cker 20-30% ) etc.<\/p>\n

Hur mycket produceras idag fr\u00e5n Striberg?<\/strong><\/p>\n

Det produceras det ca 727000 kubik per \u00e5r i Striberg och det debiteras ca 517000 kubik per \u00e5r.<\/p>\n

Ett ut l\u00e4ckage p\u00e5 ca 30%.<\/p>\n

I J\u00e4rnbo\u00e5s som \u00e4r litet i sammanhanget \u00e4r den producerade m\u00e4ngden ca 8600 kubik\/\u00e5r, den debiterade m\u00e4ngden ca 6200 kub\/\u00e5r. Ungef\u00e4r samma ut l\u00e4ckage d\u00e4r.<\/p>\n

Totalt debiteras det ca 523000 kub\/\u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 2027 kan det stiga till ca 576000 kubik per \u00e5r (uppskattad pga av nyanslutningar p\u00e5 \u00d6stra stranden och kring F\u00e5sj\u00f6n).<\/p>\n

Hur ser kostnaderna ut f\u00f6r V\u00e4tternvattenprojektet?<\/strong><\/p>\n

Hela V\u00e4tternvattenprojektet ber\u00e4knas till 3,6 MILJARDER<\/p>\n

Till Nora pumpas v\u00e4tternvatten till f\u00f6rbindelsepunkten vid \u00d6stra stranden. D\u00e4refter \u00e4r pumpningen Noras ansvar. Vattnet kommer att beh\u00f6va pumpas till tornet i Pershyttan.D\u00e4refter distribuerar vattnet precis som idag. De delar av staden som ligger h\u00f6gre beh\u00f6ver extra pumpning. Det g\u00e4ller Esstorp, Marstrandshagen, \u00c5s och Striberg<\/p>\n

H\u00e4r b\u00f6r man ha i \u00e5tanke att det endast \u00e4r fram till kommungr\u00e4ns som V\u00e4ttern vattenprojektets kostnader \u00e4r ber\u00e4knade.<\/p>\n

\u00c4ven ledningsn\u00e4tet beh\u00f6ver till vissa delar anpassas.
\nMed andra ord inga \u00e5tg\u00e4rder som kr\u00e4vs i kommunerna r\u00f6rande ledningar etc finns medr\u00e4knade<\/p>\n

Nora har en andel p\u00e5 4,6% och Lindesberg har en andel p\u00e5 9,8% av de totala kostnader
\nKostnaderna f\u00f6r Lindesberg \u00e4r ungef\u00e4r det dubbla som f\u00f6r Nora.<\/p>\n

Nora g\u00e5r i borg f\u00f6r ca 13 miljoner kr f\u00f6r fas 1 och ca 150 miljoner f\u00f6r fas 2.
\nDen \u00e5rliga avgiften blir d\u00e5 med r\u00e4ntor och driftskostnader 9,1 miljoner kr som betalas av Nora kommuns vatten abonnenter<\/p>\n

Lindesberg g\u00e5r i borg f\u00f6r 29,7 miljoner kronor f\u00f6r fas 1 och ca 350 miljoner kr f\u00f6r fas 2.
\nEfter ig\u00e5ngs\u00e4ttningen \u00e5r 2027 betalas dessa summor genom en \u00e5rskostnad tillsammans med r\u00e4ntor och driftskostnader, vilket blir 19,4 miljoner per \u00e5r.<\/p>\n

Det betyder f\u00f6r Lindesberg att \u00e5rskostnaderna efter 2027 blir 19,4 miljoner kr per \u00e5r som debiteras m\u00e4tar abonnemangen.<\/p>\n

H\u00f6jden i Lindesberg (till skillnad fr\u00e5n Nora) \u00e4r inte s\u00e5 relevant i sammanhanget eftersom V\u00e4tternvatten kommer att pumpas till vattenverket som ligger s\u00f6der om Lindesberg. Det blir allts\u00e5 samma s\u00e4tt att distribuera vatten som det \u00e4r idag.<\/p>\n

Summorna \u00e4r utan moms och \u00f6vriga kostnader som redovisades under \u201dnuvarande taxa \u2026\u201d<\/p>\n

Till den fasta kostnaden ska med andra ord l\u00e4ggas behov av ledningar, pumpning i Nora (ej Lindesberg) till m\u00e4tare, reparationer och investeringar av \u00f6vriga vattenverk som ska vara kvar i kommunen, reparation av ledningar (framf\u00f6r allt t\u00e4tning av gamla d\u00e5 de l\u00e4cker 20-30%)<\/p>\n

N\u00e5gon kostnad f\u00f6r \u00f6kningen som blir f\u00f6r respektive m\u00e4tare inkluderat kostnader som blir f\u00f6r det \u00f6vriga har inte presenterats vare sig f\u00f6r Nora kommuns inv\u00e5nare eller Lindesbergs inv\u00e5nare.<\/p>\n

Varf\u00f6r ska vi ha mer vatten?<\/strong><\/p>\n

Med \u00f6kad turbulens i samh\u00e4llet och omv\u00e4rlden samt p\u00e5g\u00e5ende klimatf\u00f6r-\u00e4ndringar har det blivit angel\u00e4get att utforma reservvattenl\u00f6sning f\u00f6r alla kommuner som kan st\u00e5 sig m\u00e5nga \u00e5r fram\u00e5t.<\/p>\n

Regeringen vill d\u00e4rf\u00f6r att alla kommuner ska ha en s\u00e4kerhet f\u00f6r sitt vatten.<\/p>\n

D\u00e4r av besl\u00f6ts att titta p\u00e5 fr\u00e5gan 2008 att ta dricksvatten fr\u00e5n V\u00e4ttern till kommuner i \u00d6rebro l\u00e4n samt V\u00e4ster\u00e5s, Eskilstuna, K\u00f6ping, Arboga och Kungs\u00f6r startades \u00e5r 2008 ett mastodontprojekt, V\u00e4tternvattenprojektet.<\/p>\n

Hur s\u00e4kra \u00e4r kostnaden?<\/strong><\/p>\n

Under projekts g\u00e5ng har kommunerna i V\u00e4stmanland hoppat av. Men fortfarande ska en vattentunnel byggas, som ska klara av dessas behov fram\u00e5t.<\/p>\n

Det inneb\u00e4r att de kommuner som accepterar erbjudandet om dricksvatten fr\u00e5n V\u00e4ttern f\u00e5r ta hela kostnaden f\u00f6r tunneln.<\/p>\n

Den \u00e5rliga kostnaden \u00e4r fast kostnad s\u00e5 du kan inte spara dig till en l\u00e4gre kostnad, tv\u00e4rtom, skulle kommunen drabbas av minskat antal inv\u00e5nare \u00f6kar troligtvis din kostnad.<\/p>\n

Presenterade kalkyler kan visa sig vara rena gl\u00e4djekalkyler. Det anges m\u00e5nga om och os\u00e4kerheter i kalkylmaterialet. Kalkylerna visar dessutom endast belopp n\u00e4r alla \u00e5tta kommunerna hoppar p\u00e5 t\u00e5get. Om n\u00e5gon\/n\u00e5gra v\u00e4ljer att inte acceptera erbjudandet blir det \u00e4nnu dyrare.<\/p>\n

Enligt kalkylerna f\u00e5r Nora en fast kostnad p\u00e5 9,1 mkr\/\u00e5r, Tunneln som ska byggas 4 mil har en avskrivningstid p\u00e5 100\u00e5r. R\u00e4knar vi p\u00e5 hela den tiden och p\u00e5 de fasta kostnaderna, s\u00e5 ger det ett nuv\u00e4rde p\u00e5 n\u00e4rmare 400 miljoner kronor. Pengar som kan anv\u00e4ndas mycket, mycket b\u00e4ttre. R\u00e4knar vi nuv\u00e4rdet p\u00e5 femtio \u00e5r blir beloppet 285 mkr som vi kan l\u00e5na upp till om vi vill dra p\u00e5 oss kostnader om 9,1 miljon.<\/p>\n

Stora risker<\/strong><\/p>\n

Det finns stora risker med att l\u00e4gga alla \u00e4gg i en korg, framf\u00f6r allt r\u00f6rande risk f\u00f6r attentat. Vattenverket kommer att st\u00e5 lika oskyddat som kommunens vattenverk men vara extremt mycket st\u00f6rre d\u00e5 det ska leverera till 9 kommuner och ha kapacitet att leverera till fler M\u00e4lardals kommuner.<\/p>\n

I vissa avseende \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandena s\u00e4mre f\u00f6r v\u00e4tternvattnet. Vattnet har ett PH v\u00e4rde som kan medf\u00f6ra att metaller lakas ut till vattnet. V\u00e4ttern anv\u00e4nds f\u00f6r milit\u00e4ra flyg\u00f6vningar och har anv\u00e4nts f\u00f6r omfattande skjut\u00f6vningar. V\u00e4tternvattnet inneh\u00e5ller vidare mikroplaster, som utg\u00f6r en h\u00e4lsorisk f\u00f6r gravida och barn.<\/p>\n

Det bedrivs \u00e4ven milj\u00f6farlig verksamhet p\u00e5 flera st\u00e4llen runt om och V\u00e4ttern ligger i ett jordbrukslandskap med stora genomfartsleder runt om.<\/p>\n

Trots att projektet h\u00e5llit p\u00e5 i n\u00e4stan 10 \u00e5r har inte en fullst\u00e4ndig bergunders\u00f6kning gjorts av planerad tunnel, inte kvalitetsunders\u00f6kningar gjorts av vattenkvaliteten vid intagningspunkterna och flera andra n\u00f6dv\u00e4ndiga och viktiga unders\u00f6kningar \u00e4r inte slutf\u00f6rda.<\/p>\n

Milj\u00f6tillst\u00e5nd, vattendomar och andra tillst\u00e5nd f\u00f6r projektet har \u00e4nnu inte s\u00f6kts. Det finns d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5nga allvarliga hinder p\u00e5 v\u00e4gen. Det fortsatta projektet \u00e4r indelat i tre faser. Varje fas kan inneb\u00e4ra att projektet havererar. S\u00e5 h\u00e4r skriver projektledaren om utgifter i fas 1, \u201dDessa utgifter aktiveras och kostnadsf\u00f6rs inte f\u00f6rr\u00e4n inledningen av Fas 3, f\u00f6rutsatt att projektet fullf\u00f6ljs. Fullf\u00f6ljs inte projektet f\u00f6rlorar de kommuner som g\u00e5r med i projektet stora belopp.<\/p>\n

Det finns ingen anledning alls att g\u00e5 med i detta stora riskprojekt f\u00f6r en av l\u00e4nets minsta kommuner.<\/p>\n

 <\/p>\n

Hur \u00e4r det d\u00e5 med reserv vattnet i kommunerna?<\/strong><\/p>\n

Rya kommer att vara reserv vatten oavsett om Lindesberg g\u00e5r med i projektet eller ej. Rya har gott om vatten s\u00e5 n\u00e5gon brist d\u00e4r finns inte.<\/p>\n

Kapacitetsm\u00e4ssigt utnyttjas ungef\u00e4r h\u00e4lften av vad vattendomen till\u00e5ter i B\u00e4lgsj\u00f6n. \u00c4ven B\u00e4lgsj\u00f6n har god tillstr\u00f6mning och n\u00e5gon brist finns inte p\u00e5 vatten.<\/p>\n

SMHI och andra hydrologiska specialister har gjort m\u00e5nga simuleringar f\u00f6r utvecklingen av vattentillg\u00e5ng fram till \u00e5r 2100 under olika antaganden. F\u00f6r v\u00e5rt omr\u00e5de har samtliga kommit fram till, att det i f\u00f6rh\u00e5llande till nul\u00e4get endast torde bli en mycket marginell \u00f6kning eller minskning av vattentillg\u00e5ngen. (l\u00e4nk)
\nSer man till b\u00e5de Lindesberg och Nora ligger den debiterade m\u00e4ngden i b\u00e5da kommunerna tillsammans p\u00e5 ca 50 liter\/ sekund.<\/p>\n

Den f\u00f6rbrukade m\u00e4ngden p\u00e5 ca 65 liter\/sekund allts\u00e5 det som levereras fr\u00e5n vattenuttagen. Det betyder att v\u00e5ra ledningar i kommunerna l\u00e4cker ut vatten Varje l\u00e4cka som t\u00e4tas \u00f6kar reservkapaciteten.<\/p>\n

Vattendomen i Striberg ligger p\u00e5 51 liter\/sekund. Om man i teorin skulle t\u00e4ta alla ledningar r\u00e4cker vattendomen i Striberg f\u00f6r hela f\u00f6rbrukningen.<\/p>\n

Det \u00e4r dock i stort s\u00e4tt om\u00f6jligt att f\u00e5 bort alla vattenl\u00e4ckor och beh\u00e5lla ett t\u00e4tt n\u00e4t hela tiden. D\u00e4remot m\u00e5ste vi \u00f6ka takten och b\u00f6rja t\u00e4ta l\u00e4ckorna snabbare \u00e4n vad vi g\u00f6r idag.<\/p>\n

En annan m\u00f6jlighet \u00e4r att ut\u00f6ka vattendomen s\u00e5 att \u00e4ven Lindesberg kan s\u00e4kra sitt reservvatten<\/p>\n

Ett annat s\u00e4tt \u00e4r att Lindesberg borrar ett extra borrh\u00e5l i Ryat\u00e4kten Flera borrh\u00e5l som ligger l\u00e5ngt ifr\u00e5n varandra leder till en st\u00f6rre s\u00e4kerhet.<\/p>\n

 <\/p>\n

Hur \u00e4r det med f\u00f6roreningarna, de s\u00e4ger vi har d\u00e5lig vattenkvalitet?<\/strong><\/p>\n

Allm\u00e4nt kan s\u00e4gas att:
\nF\u00f6roreningar i grundvatten sprider sig inte lika l\u00e4tt som i en sj\u00f6. D\u00e4remot \u00e4r en sj\u00f6 l\u00e4ttare att rena \u00e4n en grundvattent\u00e4kt.<\/p>\n

B\u00e4lgsj\u00f6n \u00e4r en sj\u00f6 med stort genomfl\u00f6de ligger i skogsmark l\u00e5ngt fr\u00e5n jordbruk, motorv\u00e4gar.
\nI kolumnen bredvid kan du se v\u00e4rdena f\u00f6r B\u00e4lgsj\u00f6n (l\u00e4nk EXEL)
\nVarje rad \u00e4r ett prov som tagits ett visst datum. Varje kolumn \u00e4r vilket \u00e4mne som unders\u00f6kts.
\nM\u00e5nga \u00e4mnen och siffror blir det, men det viktiga \u00e4r r\u00f6da och bl\u00e5a siffror som betyder en avvikelse. Bl\u00e5 betyder en avvikelse fr\u00e5n f\u00f6reg\u00e5ende v\u00e4rde. R\u00f6tt betyder en avvikelse \u00f6ver gr\u00e4nsv\u00e4rdet.<\/p>\n

En enstaka avvikelse kan bero p\u00e5 provtagningsfel och f\u00f6ljs upp, varf\u00f6r det inte beh\u00f6ver betyda n\u00e5got
\nI tabellen ser du att det finns avvikelser p\u00e5 fr\u00e4mst aluminiumhalten. Detta kommer ej fr\u00e5n B\u00e4lgsj\u00f6n Aluminium renas dessutom bort i vattenverket innan det g\u00e5r ut till konsument. . D\u00e4r finns ingen kontinuerlig avvikelse. Slutsatsen \u00e4r att B\u00e4lgsj\u00f6n \u00e4r ett v\u00e4ldigt bra vatten att g\u00f6ra dricksvatten av<\/p>\n

Rya vattnet \u00e4r ett grundvatten och har bra v\u00e4rden (l\u00e4nk)<\/p>\n

V\u00e4ttern \u00e4r en sj\u00f6 men s\u00e5 djup att man definierar den som grundvatten. Det tar 60 \u00e5r att f\u00e5 V\u00e4ttern genomstr\u00f6mmad V\u00e4ttern ligger i jordbruksbygd, med stora motorv\u00e4gar runt sig och flyget har V\u00e4ttern som \u00f6vningsomr\u00e5de V\u00e4ttern \u00e4r en mycket stor sj\u00f6 vilket s\u00e5klart inte \u00e4r bra om n\u00e5got skulle h\u00e4nda, men \u00e5 andra sidan finns s\u00e5 mycket vatten i V\u00e4ttern att man inte tror den kan f\u00f6rgiftas. Idag finns dock mycket dioxiner i V\u00e4ttern vilket g\u00f6r att man rekommenderar begr\u00e4nsat intag av fet fisk fr\u00e5n vattnet (liksom man g\u00f6r med \u00d6stersj\u00f6fisk) http:\/\/ki.se\/imm\/dioxiner<\/a> (l\u00e4nk)<\/p>\n

V\u00e4ttern har olika omr\u00e5den i sig som \u00e4r mer eller mindre p\u00e5verkade, den p\u00e5verkas \u00e4ven av en sk Kelvinv\u00e5g som man kan s\u00e4ga \u201dr\u00f6r runt\u201d f\u00f6roreningarna. Detta \u00e4r ett sk\u00e4l till att man vill ha tv\u00e5 uttag om n\u00e5gon f\u00f6rorening skulle p\u00e5verka det ena uttaget.
\nVad som dock oroat p\u00e5 senare tid \u00e4r Micro plasmer och l\u00e5ga vattenniv\u00e5er i V\u00e4ttern<\/p>\n

Det har ju klagats p\u00e5 vattnet i i Nora?<\/strong><\/p>\n

Tabellen med provresultat hos kund<\/strong> (l\u00e4nk EXEL )\u00e4r provresultat som tas i kranen hos konsumenten l\u00e5ngt ut p\u00e5 ledningsn\u00e4tet. H\u00e4r finns det tre gr\u00e4nsv\u00e4rden som kan f\u00f6rekomma: tj\u00e4nligt, tj\u00e4nligt med anm\u00e4rkning och otj\u00e4nligt.
\nEn r\u00f6d ruta i tabellen betyder tj\u00e4nligt med anm\u00e4rkning och kr\u00e4ver en \u00e5tg\u00e4rd. Det finns i den h\u00e4r tabellen tv\u00e5 r\u00f6da rutor, b\u00e5da p\u00e5 bakteriehalter. Det \u00e4r inget ovanligt och oftast betyder det att provet har kontaminerats vid provtagningen eller i labbet. Man tar ett omprov som d\u00e5 oftast \u00e4r godk\u00e4nd. Klagom\u00e5len som har kommit in det h\u00e4r \u00e5ret har handlat om smak av klor och beror p\u00e5 att man \u00f6kat klorhalten f\u00f6r att \u00f6ka s\u00e4kerheten. \u00a0Sammantaget finns det inga problem med dricksvattnet i Nora. <\/strong><\/p>\n

S\u00e4kerheten d\u00e5?<\/strong><\/p>\n

Detta \u00e4r en fr\u00e5ga som man m\u00e5ste v\u00e4ga mot kostnad som vi g\u00f6r i alla andra fr\u00e5gor.
\nH\u00e4r kan en j\u00e4mf\u00f6relse g\u00f6ras med ditt eget boende.
\nDu kan v\u00e4lja att ha huset \u00f6ppet \u00e4ven n\u00e4r du g\u00e5r hemifr\u00e5n s\u00e5 att vem som helst kan g\u00e5 in.
\nDu kan v\u00e4lja att l\u00e5sa ditt hus med ett l\u00e5s
\nDu kan bygga p\u00e5 med olika typer av larm.
\nSlutligen kan du v\u00e4lja att ha en vakt anst\u00e4lld dygnet runt \u00e5ret om f\u00f6r att f\u00f6rs\u00e4kra dig om att ha en h\u00f6g s\u00e4kerhet.
\nAllt detta kostar olika mycket pengar och detta b\u00f6r v\u00e4gas av med vilka behov du har beroende p\u00e5 VAR du bor, hur mycket st\u00f6ldbeg\u00e4rliga saker du har, om du bor i ett omr\u00e5de som drabbas av inbrott samt \u00f6vriga risker. Slutligen vad du har r\u00e5d med. <\/em><\/p>\n

Ser man till ett intresse att sl\u00e5 ut ett samh\u00e4lle \u00e4r det givetvis mer intressant att sl\u00e5 ut ett vatten som levererar till ett st\u00f6rre omr\u00e5de \u00e4n ett mindre. Det ligger i sakens natur som man s\u00e4ger.<\/p>\n

S\u00e4kerheten f\u00f6r ett vattenverk \u00e4r sv\u00e5rare att bed\u00f6ma. V\u00e4tternvattens vattenverk kommer inte att spr\u00e4ngas ner i berget l\u00e4ngre och blir d\u00e4rf\u00f6r j\u00e4mf\u00f6rbar med \u00f6vriga vattenverk.
\nStribergs vattenverk reparerades 94. Det har idag inga behov av ytterligare reparationer i n\u00e4rtid utan fungerar bra.
\nD\u00e5 b\u00e5de Striberg och Rya har n\u00e5gra \u00e5r p\u00e5 nacken m\u00e5ste skalskydd f\u00f6r v\u00e5ra vattenverk i Striberg och Rya f\u00f6rb\u00e4ttras avsev\u00e4rt om vi vill att de ska komma i samma klass som ett nybyggt vattenverk.
\nVill man \u00f6ka s\u00e4kerheten i v\u00e5ra egna kan detta g\u00f6ras genom att man st\u00e4ngslar in, anv\u00e4nder \u00f6vervakningskameror vilket \u00f6kar s\u00e4kerheten betydligt.<\/p>\n

Ska alla anslutas till V\u00e4tternvattnet?<\/strong><\/p>\n

Alla inv\u00e5nare som bor i kommunen och som idag har kommunalt vatten kommer inte att ta del av V\u00e4tternvattnet, d\u00e4ribland J\u00e4rnbo\u00e5s i Nora kommun och Gammelbo och Vasselhyttan Lindesberg.
\nTrots detta kommer de att vara med och betala h\u00f6jningen av taxan.
\nDe sk\u00e4l som man vurmar f\u00f6r och h\u00e4vdar \u00e4r stor anledning att g\u00e5 med i V\u00e4tternvattnet g\u00e4ller allts\u00e5 inte alla inv\u00e5nare med kommunalt vatten.<\/p>\n

J\u00e4rnbo\u00e5s \u00e4r den \u00e4nda samh\u00e4llet i Nora som inte \u00e4r ansluten till Striberg. De kommer inte heller anslutas till V\u00e4tternvattnet<\/p>\n

I Lindesberg \u00e4r det: L\u00f6a, Gr\u00f6nbo, Ramsberg, Kloten, Allm\u00e4nningbo, \u00d6skevik, Spannarboda, Pilkrog, Gammelbo, Morskoga, Rockhammar och Vasselhyttan. Tillsammans \u00e4r det ca 1\/3 del av alla abonnenmang.
\nPlaner finns att ansluta Gr\u00f6nbo, \u00d6skevik, Spannarboda, och Rockhammar till Rya.
\nD\u00e5 blir det kvar ca \u00bc del kvar som inte har vatten fr\u00e5n Rya.<\/p>\n

Det finns ju intet alternativ, V\u00e4ttern m\u00e5ste vi ha f\u00f6r v\u00e5ra barn och barnbarn s\u00e4ger de?<\/strong><\/p>\n

Nora har som n\u00e4mnts redan skrivit avtal som garanterar huvudvatten och reservvatten f\u00f6r 100 \u00e5r fram\u00e5t<\/u><\/em><\/strong><\/p>\n

Vi blir inom ett par \u00e5r sammankopplade med Rya. Det betyder att Nora har d\u00e5 ett huvudvatten och ett reservvatten. S\u00e4kerheten f\u00f6r vattenproduktionen och distributionen kan d\u00e5 \u00f6kas ytterligare genom att st\u00e4rka skalskydd, \u00f6ka skyddet f\u00f6r vattenskyddsomr\u00e5det, mm. Det h\u00e4r alternativet \u00e4r det klart billigaste eftersom det enbart beh\u00f6vs stora investeringar i en \u00f6verf\u00f6ringsledning mellan Nora och Linde, en kostnad som redan \u00e4r upptagen i investeringar f\u00f6r 2018 \u2013 2019.<\/p>\n

F\u00f6r Lindesberg finns olika alternativ som \u00e4r realistiska:<\/u><\/em><\/strong><\/p>\n

I Mogetorp finns det en vattent\u00e4kt som unders\u00f6ktes av \u00d6rebro som ett alternativ till V\u00e4ttern. Vattent\u00e4kten ans\u00e5gs ge f\u00f6r d\u00e5ligt med vatten bland annat. Provpumpningar visas dock att den ger mer \u00e4n 3 ggr det som Lindesberg och Nora beh\u00f6ver och att kvaliteten \u00e4r tillr\u00e4ckligt bra.
\nEn investeringskostnad hamnar l\u00e5ngt och kostnads\u00f6kningen per \u00e5r blir l\u00e5ngt mycket l\u00e4gre \u00e4n kostnads\u00f6kningen f\u00f6r V\u00e4ttervattnet.<\/p>\n

Det har funnits planer p\u00e5 att ut\u00f6ka produktionen i Kopparberg d\u00e4r det finns v\u00e4ldigt gott om vatten och d\u00e4r tanken var att f\u00f6rbinda Kopparberg med Linde och Nora genom Vasselhyttan d\u00e4r vi har ett stort vattenverk utan reservvatten. Det finns ingen uppskattad kostnad f\u00f6r det h\u00e4r projektet. F\u00f6rbindelseledningar kan f\u00f6rl\u00e4ggas i sj\u00f6n p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen vilket h\u00e5ller nere kostnaderna. Dessutom \u00e4r det sj\u00e4lvfall hela v\u00e4gen fr\u00e5n Kopparberg till Linde.<\/p>\n

Man kan \u00e4ven borra ytterligare h\u00e5l i Rya<\/p>\n

Eller ut\u00f6ka vattendomen i Striberg, d\u00e5 m\u00e5ste uppgradering ske. Se vidare midvattens utredning (l\u00e4nk)<\/p>\n

Vilka alternativ har utretts?<\/strong><\/p>\n

Det handlar fr\u00e4mst om provpumpningar i \u00e5sen norr om Lindesberg d\u00e4r vattnet visade sig inneh\u00e5lla f\u00f6r mycket j\u00e4rn och mangan.
\nInga praktiska provpumpningar har i \u00f6vrigt genomf\u00f6rts<\/p>\n

Kan man g\u00e5 in i efterhand?<\/strong><\/p>\n

Ja det kan man eftersom man har i \u00e5tanke att M\u00e4lardals kommuner ( K\u00f6ping, Arboga, V\u00e4ster\u00e5s och Kungs\u00f6r ska kunna ansluta om de vill i ett senare skede. Tunneln som ska borras 4 mil \u00e4r dimensionerad f\u00f6r att dessa kommuner ska kunna ansluta.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

FR\u00c5GOR OCH SVAR Uppgifterna nedan \u00e4r en sammanst\u00e4llning av utskickat material, inh\u00e4mtat material (l\u00e4nkar) information fr\u00e5n Kf maj 2017 och tidigare utskickat material samt fr\u00e5gor till Samh\u00e4llsbyggnad Bergslagen (gamla BKT). Nuvarande taxa och framtida taxa F\u00f6r att f\u00e5 fram en …<\/span> L\u00e4s mer →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arkiv.landsbygdspartiet.org\/nora\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/277"}],"collection":[{"href":"https:\/\/arkiv.landsbygdspartiet.org\/nora\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arkiv.landsbygdspartiet.org\/nora\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.landsbygdspartiet.org\/nora\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.landsbygdspartiet.org\/nora\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=277"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/arkiv.landsbygdspartiet.org\/nora\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/277\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":289,"href":"https:\/\/arkiv.landsbygdspartiet.org\/nora\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/277\/revisions\/289"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arkiv.landsbygdspartiet.org\/nora\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=277"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.landsbygdspartiet.org\/nora\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=277"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.landsbygdspartiet.org\/nora\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=277"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}