FRÅGOR OCH SVAR

Uppgifterna nedan är en sammanställning av utskickat material, inhämtat material (länkar) information från Kf maj 2017 och tidigare utskickat material samt frågor till Samhällsbyggnad Bergslagen (gamla BKT).

Nuvarande taxa och framtida taxa

För att få fram en korrekt taxa måste man kolla på alla besparingar och extra kostnader som Vätternvatten projektet medför samt lägga till de övriga investeringar i verk o ledningsnät som behöver göras de närmsta 15 år.

Ibland talar man om abonnenter och kostnad per abonnent. Det är viktigt att komma ihåg att det inte är samma sak som abonnemang,

I broschyren Länsstyrelsen gav ut räknar man kostnad per abonnent till 100 kr/ månaden

På fullmäktige i maj 2017 talade länsstyrelsen om kostnad för förbrukning vid 150 kubik vatten = 150 kr/månaden

Den fasta kostnaden uppgår till 9,1 miljoner som ska fördelas på alla mätare i Nora. Det finns ca 2400 mätare i Nora kommun. Mätarna är olika stora och har olika pris, men flertalet är vanliga villamätare..

Ett par eller liten familj gör av med ca 150 kubik vatten/år (Typ A-hus).

Dagens taxa är 6800 kr/år

Kostnaden för vätternvatten är en kostnadshöjning, inte en ny taxa. Den fasta kostnaden är inte heller hela höjningen som du får på din vattenräkning.

Här har ingen kostnadsökning presenterats som tar hänsyn till moms, pumpning, nödvändiga investeringar inom närmaste åren (ledningsnätet då det läcker 20-30% ) etc.

Hur mycket produceras idag från Striberg?

Det produceras det ca 727000 kubik per år i Striberg och det debiteras ca 517000 kubik per år.

Ett ut läckage på ca 30%.

I Järnboås som är litet i sammanhanget är den producerade mängden ca 8600 kubik/år, den debiterade mängden ca 6200 kub/år. Ungefär samma ut läckage där.

Totalt debiteras det ca 523000 kub/år.

År 2027 kan det stiga till ca 576000 kubik per år (uppskattad pga av nyanslutningar på Östra stranden och kring Fåsjön).

Hur ser kostnaderna ut för Vätternvattenprojektet?

Hela Vätternvattenprojektet beräknas till 3,6 MILJARDER

Till Nora pumpas vätternvatten till förbindelsepunkten vid Östra stranden. Därefter är pumpningen Noras ansvar. Vattnet kommer att behöva pumpas till tornet i Pershyttan.Därefter distribuerar vattnet precis som idag. De delar av staden som ligger högre behöver extra pumpning. Det gäller Esstorp, Marstrandshagen, Ås och Striberg

Här bör man ha i åtanke att det endast är fram till kommungräns som Vättern vattenprojektets kostnader är beräknade.

Även ledningsnätet behöver till vissa delar anpassas.
Med andra ord inga åtgärder som krävs i kommunerna rörande ledningar etc finns medräknade

Nora har en andel på 4,6% och Lindesberg har en andel på 9,8% av de totala kostnader
Kostnaderna för Lindesberg är ungefär det dubbla som för Nora.

Nora går i borg för ca 13 miljoner kr för fas 1 och ca 150 miljoner för fas 2.
Den årliga avgiften blir då med räntor och driftskostnader 9,1 miljoner kr som betalas av Nora kommuns vatten abonnenter

Lindesberg går i borg för 29,7 miljoner kronor för fas 1 och ca 350 miljoner kr för fas 2.
Efter igångsättningen år 2027 betalas dessa summor genom en årskostnad tillsammans med räntor och driftskostnader, vilket blir 19,4 miljoner per år.

Det betyder för Lindesberg att årskostnaderna efter 2027 blir 19,4 miljoner kr per år som debiteras mätar abonnemangen.

Höjden i Lindesberg (till skillnad från Nora) är inte så relevant i sammanhanget eftersom Vätternvatten kommer att pumpas till vattenverket som ligger söder om Lindesberg. Det blir alltså samma sätt att distribuera vatten som det är idag.

Summorna är utan moms och övriga kostnader som redovisades under ”nuvarande taxa …”

Till den fasta kostnaden ska med andra ord läggas behov av ledningar, pumpning i Nora (ej Lindesberg) till mätare, reparationer och investeringar av övriga vattenverk som ska vara kvar i kommunen, reparation av ledningar (framför allt tätning av gamla då de läcker 20-30%)

Någon kostnad för ökningen som blir för respektive mätare inkluderat kostnader som blir för det övriga har inte presenterats vare sig för Nora kommuns invånare eller Lindesbergs invånare.

Varför ska vi ha mer vatten?

Med ökad turbulens i samhället och omvärlden samt pågående klimatför-ändringar har det blivit angeläget att utforma reservvattenlösning för alla kommuner som kan stå sig många år framåt.

Regeringen vill därför att alla kommuner ska ha en säkerhet för sitt vatten.

Där av beslöts att titta på frågan 2008 att ta dricksvatten från Vättern till kommuner i Örebro län samt Västerås, Eskilstuna, Köping, Arboga och Kungsör startades år 2008 ett mastodontprojekt, Vätternvattenprojektet.

Hur säkra är kostnaden?

Under projekts gång har kommunerna i Västmanland hoppat av. Men fortfarande ska en vattentunnel byggas, som ska klara av dessas behov framåt.

Det innebär att de kommuner som accepterar erbjudandet om dricksvatten från Vättern får ta hela kostnaden för tunneln.

Den årliga kostnaden är fast kostnad så du kan inte spara dig till en lägre kostnad, tvärtom, skulle kommunen drabbas av minskat antal invånare ökar troligtvis din kostnad.

Presenterade kalkyler kan visa sig vara rena glädjekalkyler. Det anges många om och osäkerheter i kalkylmaterialet. Kalkylerna visar dessutom endast belopp när alla åtta kommunerna hoppar på tåget. Om någon/några väljer att inte acceptera erbjudandet blir det ännu dyrare.

Enligt kalkylerna får Nora en fast kostnad på 9,1 mkr/år, Tunneln som ska byggas 4 mil har en avskrivningstid på 100år. Räknar vi på hela den tiden och på de fasta kostnaderna, så ger det ett nuvärde på närmare 400 miljoner kronor. Pengar som kan användas mycket, mycket bättre. Räknar vi nuvärdet på femtio år blir beloppet 285 mkr som vi kan låna upp till om vi vill dra på oss kostnader om 9,1 miljon.

Stora risker

Det finns stora risker med att lägga alla ägg i en korg, framför allt rörande risk för attentat. Vattenverket kommer att stå lika oskyddat som kommunens vattenverk men vara extremt mycket större då det ska leverera till 9 kommuner och ha kapacitet att leverera till fler Mälardals kommuner.

I vissa avseende är förhållandena sämre för vätternvattnet. Vattnet har ett PH värde som kan medföra att metaller lakas ut till vattnet. Vättern används för militära flygövningar och har använts för omfattande skjutövningar. Vätternvattnet innehåller vidare mikroplaster, som utgör en hälsorisk för gravida och barn.

Det bedrivs även miljöfarlig verksamhet på flera ställen runt om och Vättern ligger i ett jordbrukslandskap med stora genomfartsleder runt om.

Trots att projektet hållit på i nästan 10 år har inte en fullständig bergundersökning gjorts av planerad tunnel, inte kvalitetsundersökningar gjorts av vattenkvaliteten vid intagningspunkterna och flera andra nödvändiga och viktiga undersökningar är inte slutförda.

Miljötillstånd, vattendomar och andra tillstånd för projektet har ännu inte sökts. Det finns därför många allvarliga hinder på vägen. Det fortsatta projektet är indelat i tre faser. Varje fas kan innebära att projektet havererar. Så här skriver projektledaren om utgifter i fas 1, ”Dessa utgifter aktiveras och kostnadsförs inte förrän inledningen av Fas 3, förutsatt att projektet fullföljs. Fullföljs inte projektet förlorar de kommuner som går med i projektet stora belopp.

Det finns ingen anledning alls att gå med i detta stora riskprojekt för en av länets minsta kommuner.

 

Hur är det då med reserv vattnet i kommunerna?

Rya kommer att vara reserv vatten oavsett om Lindesberg går med i projektet eller ej. Rya har gott om vatten så någon brist där finns inte.

Kapacitetsmässigt utnyttjas ungefär hälften av vad vattendomen tillåter i Bälgsjön. Även Bälgsjön har god tillströmning och någon brist finns inte på vatten.

SMHI och andra hydrologiska specialister har gjort många simuleringar för utvecklingen av vattentillgång fram till år 2100 under olika antaganden. För vårt område har samtliga kommit fram till, att det i förhållande till nuläget endast torde bli en mycket marginell ökning eller minskning av vattentillgången. (länk)
Ser man till både Lindesberg och Nora ligger den debiterade mängden i båda kommunerna tillsammans på ca 50 liter/ sekund.

Den förbrukade mängden på ca 65 liter/sekund alltså det som levereras från vattenuttagen. Det betyder att våra ledningar i kommunerna läcker ut vatten Varje läcka som tätas ökar reservkapaciteten.

Vattendomen i Striberg ligger på 51 liter/sekund. Om man i teorin skulle täta alla ledningar räcker vattendomen i Striberg för hela förbrukningen.

Det är dock i stort sätt omöjligt att få bort alla vattenläckor och behålla ett tätt nät hela tiden. Däremot måste vi öka takten och börja täta läckorna snabbare än vad vi gör idag.

En annan möjlighet är att utöka vattendomen så att även Lindesberg kan säkra sitt reservvatten

Ett annat sätt är att Lindesberg borrar ett extra borrhål i Ryatäkten Flera borrhål som ligger långt ifrån varandra leder till en större säkerhet.

 

Hur är det med föroreningarna, de säger vi har dålig vattenkvalitet?

Allmänt kan sägas att:
Föroreningar i grundvatten sprider sig inte lika lätt som i en sjö. Däremot är en sjö lättare att rena än en grundvattentäkt.

Bälgsjön är en sjö med stort genomflöde ligger i skogsmark långt från jordbruk, motorvägar.
I kolumnen bredvid kan du se värdena för Bälgsjön (länk EXEL)
Varje rad är ett prov som tagits ett visst datum. Varje kolumn är vilket ämne som undersökts.
Många ämnen och siffror blir det, men det viktiga är röda och blåa siffror som betyder en avvikelse. Blå betyder en avvikelse från föregående värde. Rött betyder en avvikelse över gränsvärdet.

En enstaka avvikelse kan bero på provtagningsfel och följs upp, varför det inte behöver betyda något
I tabellen ser du att det finns avvikelser på främst aluminiumhalten. Detta kommer ej från Bälgsjön Aluminium renas dessutom bort i vattenverket innan det går ut till konsument. . Där finns ingen kontinuerlig avvikelse. Slutsatsen är att Bälgsjön är ett väldigt bra vatten att göra dricksvatten av

Rya vattnet är ett grundvatten och har bra värden (länk)

Vättern är en sjö men så djup att man definierar den som grundvatten. Det tar 60 år att få Vättern genomströmmad Vättern ligger i jordbruksbygd, med stora motorvägar runt sig och flyget har Vättern som övningsområde Vättern är en mycket stor sjö vilket såklart inte är bra om något skulle hända, men å andra sidan finns så mycket vatten i Vättern att man inte tror den kan förgiftas. Idag finns dock mycket dioxiner i Vättern vilket gör att man rekommenderar begränsat intag av fet fisk från vattnet (liksom man gör med Östersjöfisk) http://ki.se/imm/dioxiner (länk)

Vättern har olika områden i sig som är mer eller mindre påverkade, den påverkas även av en sk Kelvinvåg som man kan säga ”rör runt” föroreningarna. Detta är ett skäl till att man vill ha två uttag om någon förorening skulle påverka det ena uttaget.
Vad som dock oroat på senare tid är Micro plasmer och låga vattennivåer i Vättern

Det har ju klagats på vattnet i i Nora?

Tabellen med provresultat hos kund (länk EXEL )är provresultat som tas i kranen hos konsumenten långt ut på ledningsnätet. Här finns det tre gränsvärden som kan förekomma: tjänligt, tjänligt med anmärkning och otjänligt.
En röd ruta i tabellen betyder tjänligt med anmärkning och kräver en åtgärd. Det finns i den här tabellen två röda rutor, båda på bakteriehalter. Det är inget ovanligt och oftast betyder det att provet har kontaminerats vid provtagningen eller i labbet. Man tar ett omprov som då oftast är godkänd. Klagomålen som har kommit in det här året har handlat om smak av klor och beror på att man ökat klorhalten för att öka säkerheten.  Sammantaget finns det inga problem med dricksvattnet i Nora.

Säkerheten då?

Detta är en fråga som man måste väga mot kostnad som vi gör i alla andra frågor.
Här kan en jämförelse göras med ditt eget boende.
Du kan välja att ha huset öppet även när du går hemifrån så att vem som helst kan gå in.
Du kan välja att låsa ditt hus med ett lås
Du kan bygga på med olika typer av larm.
Slutligen kan du välja att ha en vakt anställd dygnet runt året om för att försäkra dig om att ha en hög säkerhet.
Allt detta kostar olika mycket pengar och detta bör vägas av med vilka behov du har beroende på VAR du bor, hur mycket stöldbegärliga saker du har, om du bor i ett område som drabbas av inbrott samt övriga risker. Slutligen vad du har råd med.

Ser man till ett intresse att slå ut ett samhälle är det givetvis mer intressant att slå ut ett vatten som levererar till ett större område än ett mindre. Det ligger i sakens natur som man säger.

Säkerheten för ett vattenverk är svårare att bedöma. Vätternvattens vattenverk kommer inte att sprängas ner i berget längre och blir därför jämförbar med övriga vattenverk.
Stribergs vattenverk reparerades 94. Det har idag inga behov av ytterligare reparationer i närtid utan fungerar bra.
Då både Striberg och Rya har några år på nacken måste skalskydd för våra vattenverk i Striberg och Rya förbättras avsevärt om vi vill att de ska komma i samma klass som ett nybyggt vattenverk.
Vill man öka säkerheten i våra egna kan detta göras genom att man stängslar in, använder övervakningskameror vilket ökar säkerheten betydligt.

Ska alla anslutas till Vätternvattnet?

Alla invånare som bor i kommunen och som idag har kommunalt vatten kommer inte att ta del av Vätternvattnet, däribland Järnboås i Nora kommun och Gammelbo och Vasselhyttan Lindesberg.
Trots detta kommer de att vara med och betala höjningen av taxan.
De skäl som man vurmar för och hävdar är stor anledning att gå med i Vätternvattnet gäller alltså inte alla invånare med kommunalt vatten.

Järnboås är den ända samhället i Nora som inte är ansluten till Striberg. De kommer inte heller anslutas till Vätternvattnet

I Lindesberg är det: Löa, Grönbo, Ramsberg, Kloten, Allmänningbo, Öskevik, Spannarboda, Pilkrog, Gammelbo, Morskoga, Rockhammar och Vasselhyttan. Tillsammans är det ca 1/3 del av alla abonnenmang.
Planer finns att ansluta Grönbo, Öskevik, Spannarboda, och Rockhammar till Rya.
Då blir det kvar ca ¼ del kvar som inte har vatten från Rya.

Det finns ju intet alternativ, Vättern måste vi ha för våra barn och barnbarn säger de?

Nora har som nämnts redan skrivit avtal som garanterar huvudvatten och reservvatten för 100 år framåt

Vi blir inom ett par år sammankopplade med Rya. Det betyder att Nora har då ett huvudvatten och ett reservvatten. Säkerheten för vattenproduktionen och distributionen kan då ökas ytterligare genom att stärka skalskydd, öka skyddet för vattenskyddsområdet, mm. Det här alternativet är det klart billigaste eftersom det enbart behövs stora investeringar i en överföringsledning mellan Nora och Linde, en kostnad som redan är upptagen i investeringar för 2018 – 2019.

För Lindesberg finns olika alternativ som är realistiska:

I Mogetorp finns det en vattentäkt som undersöktes av Örebro som ett alternativ till Vättern. Vattentäkten ansågs ge för dåligt med vatten bland annat. Provpumpningar visas dock att den ger mer än 3 ggr det som Lindesberg och Nora behöver och att kvaliteten är tillräckligt bra.
En investeringskostnad hamnar långt och kostnadsökningen per år blir långt mycket lägre än kostnadsökningen för Vättervattnet.

Det har funnits planer på att utöka produktionen i Kopparberg där det finns väldigt gott om vatten och där tanken var att förbinda Kopparberg med Linde och Nora genom Vasselhyttan där vi har ett stort vattenverk utan reservvatten. Det finns ingen uppskattad kostnad för det här projektet. Förbindelseledningar kan förläggas i sjön på många ställen vilket håller nere kostnaderna. Dessutom är det självfall hela vägen från Kopparberg till Linde.

Man kan även borra ytterligare hål i Rya

Eller utöka vattendomen i Striberg, då måste uppgradering ske. Se vidare midvattens utredning (länk)

Vilka alternativ har utretts?

Det handlar främst om provpumpningar i åsen norr om Lindesberg där vattnet visade sig innehålla för mycket järn och mangan.
Inga praktiska provpumpningar har i övrigt genomförts

Kan man gå in i efterhand?

Ja det kan man eftersom man har i åtanke att Mälardals kommuner ( Köping, Arboga, Västerås och Kungsör ska kunna ansluta om de vill i ett senare skede. Tunneln som ska borras 4 mil är dimensionerad för att dessa kommuner ska kunna ansluta.