Förvaltningsrätten har återigen stoppat vargjakten som så väl hade behövt komma igång. Och dessutom rörande ett beslut som inte har med vargjakten att göra, utan om taget beslut kan överklagas. Kammarrätten upphävde dock domen och jakten har kunnat påbörjats. Även denna har överklagats till högsta instans.

Svenska naturskyddsföreningen beklagar att jakten startat, vilket får oss att undra om de driver en fråga om vargens bevarande eller ett mångfaldens Sverige med öppna landskap som betas och möjliggörs av tamboskap.

Denna hantering av vargfrågan och konsekvenserna kan bli förödande för både boskapsägare, hästägare -och vargen som nu i vårt område nu drabbats av skabb. En av vargarna i vårt område som sköts var sjuk och i dålig kondition.

Hans Boström rovdjursansvarig och Ingvar Hellquist ordförande i Jägarförbundet Örebro län beskriver i en väl avvägd artikel om de olika faserna för varg och klövvilt i naturen. Visserligen förordar de en “dockparagraf” (se artikeln) som mål vilket kraftigt skulle reducera antalet vargrevir, medan LPo som parti tydligt står för ingen frilevande varg. (se valmanifest)

Skribenterna menar att Sverige håller på att göra samma misstag som man gjorde med lodjursstammen. –Tro att de ska vandra och på så vis sprida sig, vilket inte kommer att ske. Vad vi kunde se då var att rådjursstammen kraschade och lodjuren började dö av svält i stället för att börja vandra.

Håkan Fransson ordförande i Nora Stadra jaktvårdsområdet  håller med och menar att det enda som kan hindra att vi i nuläget i Noratrakten går in i fas 3 redan 2015 är att skabben sprider sig. Det härjar nämligen skabb bland vargarna i Nora reviret nu. 3 ungvargar har troligen redan gått bort med skabb. En i trafiken vid Greksåsar, en hittad död i Älvhyttan och en på sjön Greken i Stadra.

Situationen är alltså mycket alvarlig.

I artikeln beskrivs faserna kort:

I den första fasen finns gott om plats för både varg, klövvilt och jakt. Så har det sett ut i vårt område tills för ett par år sedan. Vargarna har i denna fas stora revir på 90-100 000 ha

I fas 2 förtätas stammen. Ungtikarna slår sig ner i närheten av föräldrareviren med några få undantag medan hannarna vandrar. Det är också förklaringen till den snabba utveckling som varit i vårt område och Värmland. Ganska snabbt försvinner även annat vilt än älg. Räven först, därefter rådjuret.

I Örebro län finns bara 3 av 12 revir som är större än 50 000 ha. Det innebär att i 9 revir äter vargarna fler älgar än det föds. Det minsta är endast 23 000ha. Viltstammarna kraschar. Man hör ofta jägare säga i denna fas att man inte kan släppa hunden, faktum är att i slutet av fas 2 finns inget att släppa hunden på då viltet försvunnit skriver skribenterna.

I perspektiv redovisas att vi i Sverige pratar 10 älgar och kanske 30 rådjur/ 1000ha, medan man i östra Europa kanske har 10 gånger så mycket djur i vargområden.

I fas 3 börjar hungern driva vargarna till tamboskapen i högre utsträckning och revirstriderna ökar. Upp till 40% av de vuxna vargarna som dör kan dö i dessa.

Nedan kan du läsa artikeln i sin helhet. https://jagareforbundet.se/mitt/orebro-lan/jagareforbundet-orebro-lan/nyheter-orebro/2015/01/vargstammens-tre-faser/