Upprop för folkomröstning!

Nora står inför en situation utan historisk motsvarighet. Kommunen har ett akut behov av ett nytt avloppsreningsverk, ett stort behov av att rusta upp ledningsnätet samt att göra till- och ombyggnad av högstadieskola. Investeringsbeloppet är sammanlagt på drygt 400 mkr. Det är 40% mer än anskaffningsvärdet för NoraBostäders 650 lägenheter.

Drift- och investeringskostnader för dessa satsningar kommer vi medborgare att få betala genom ökade taxor, avgifter och skatter.

Till detta kommer att politikerna i kommunen under september ska besluta om att ta eller inte ta vårt dricksvattnen från Vättern. Merkostnaden för att ta vatten från Vättern är betydande.

Vätternvattnet behövs inte – Vi har både ett bra huvud- och reservvatten

Med ökande befolkning, ökad turbulens i samhället och omvärlden samt effekten av pågående klimatförändringar konstaterades för drygt 10 år sedan att kommuner behövde ha en bättre och säkrare vattenförsörjning. Vid den tidpunkten hade nästan alla kommuner endast ett s.k huvudvatten och ett mer eller mindre provisoriskt reservvattensystem med begränsad uthållighet. Beslut togs därför i de flesta kommuner om att öka säkerheten för huvudvattnet samt komplettera detta med ett uthålligt permanent reservvattensystem. Så skedde i Nora.

Idag kan vi konstatera att dricksvattnet i Nora har en utmärkt kvalitet och att tillgången på vatten är mycket god.

Sedan 2016 har vi ett avtal med Lindesberg om vattenförsörjning med flera alternativ, däribland reservvatten.

Därtill har Nora sjöar som utmärkt kan fungera som reservvattentäkt. Bättre kan det inte bli.

SMHI och andra hydrologiska specialister har räknat på vattentillgången fram till år 2100 under många olika antaganden. För vårt område har samtliga kommit fram till att det endast torde bli en mycket marginell ökning eller minskning av vattentillgången i förhållande till nuläget.

Osäker kalkyl

Vättervattenprojektet startade 2008. Projektet går ut på att allt huvudvatten för anslutna kommuner ska tas från Vättern. En stor tunnel ska byggas från Vättern genom urberget till ett reningsverk, för att därefter ledas till respektive kommuns anslutningsställe. Kalkylerna i projektet är osäkra. På fem år har kostnaden ökat med 700 mkr och är idag 3,6 miljarder. En ökning med 25 %. Vattenleveranserna ska enligt tidsplanen börja om tio år. Med samma ökningstakt av kostnaderna som hitintills kommer projektet att landa på 5,6 miljarder.

Det finns många osäkerhetsfaktorer i kalkylmaterialet. T.ex. vet vi inte om projektet över huvud taget kommer att slutföras, hur många kommuner som går med och om någon/några sedan hoppar av.

Projektet består av tre faser. Första fasen beräknas pågå i sex år och avser tillståndsprövning och projektering. Varje kommun ska löpande stå för en andel av projektets kostnader genom direkt betalning till ett bolag, Vätternvatten AB, samt borgensåtagande till betydande belopp. För Noras del beräknas borgensbeloppet uppgå till c:a 160 miljoner.

Varje fas innehåller risker och hinder som gör att projektet kan haverera. Så här skriver projektledaren om utgifter i fas 1, ”Dessa utgifter aktiveras och kostnadsförs inte förrän i inledningen av Fas 3, förutsatt att projektet fullföljs.” Havererar projektet under fas ett kommer kommunen förmodligen att förlora c:a 10 miljoner. Pengar som måste tas från ordinarie verksamhet. Havererar projektet under fas två blir förlusten väsentligen mycket större. Belopp som vi medborgare få ta på ett eller annat sätt. Ökad skatt eller sämre service.

Avtalet är så utformat att kommunen med sin dåliga ekonomi inte kan gå ur avtalet. Skadestånd ska nämligen ges ut till kvarvarande kommuner med stora belopp.

Vid ett ja-beslut och att projektet fullföljs hamnar kostnaderna direkt på alla som använder kommunalt vatten, även t.ex. de som bor i Järnboås.

Din ökade månadskostnad för Vätternvatten

Enligt dagens kalkyler får Nora en ökad kostnad på 9,1 mkr/år, men till det beloppet kommer ökade kostnader bl.a. för distribution av vattnet inom kommunen och förändrat ledningsnät. Kalkylen som gjorts saknar dessa delar och de obligatoriska fördyringar som projekt av detta slag med så många osäkerhetsfaktorer för med sig.

Idag har en vanlig villa i Nora ca 6800 kr/år i vattenkostnad. Vätternvatten innebär en hög kostnadsökning. Dels har vi den fasta kostnaden 9,1 mkr årligen som ska fördelas på abonnemangen. Därtill kommer ytterligare ökningar av olika slag som nämnts ovan, nödvändiga investeringar för vattenproduktionen i Nora samt moms.

Projektledaren har nämnt summan 147 tkr/månad (1800 kr/år) som ökad kostnad för en villa som förbrukar 150 kubikmeter vatten/år. Men då saknas flera kostnader, som framgår ovan. Lägger vi sedan till att projektet har en osäker kalkyl blir ökningsbeloppet väsentligen mycket större.

Stora miljörisker och andra risker

Det finns stora risker med att samla alla ägg i en korg. Vattenverket kommer att stå lika oskyddat som kommunens vattenverk. Risken för att vara ett lämpligt attentatsobjekt ökar med vattenverkets storlek. Vätternvattnets verk förväntas bli 30 – 50 gånger större än Noras reningsverk. Det finns vidare andra påtagliga risker med Vätternvattnet. Vattnet har ett PH värde som kan medföra att metaller lakas ut till vattnet. Vättern används för militära flygövningar. Vättern ligger i ett jordbruksland och är omringat av hårt trafikerade genomfartsleder. På flera platser runt Vättern utövas miljöfarlig verksamhet. Vattnet innehåller vidare mikroplaster, som utgör en hälsorisk för gravida och barn.

Trots att projektet hållit på i nästan 10 år har inte en fullständig bergundersökning gjorts av planerad tunnel, inte kvalitetsundersökningar gjorts av vattenkvaliteten vid intagningspunkterna och flera andra nödvändiga och viktiga undersökningar är inte slutförda.

 

Frågan om Vätternvatten är så stor och viktig att medborgarna bör få framföra sin uppfattning genom en folkomröstning om och innan politikerna fattar ett beslut om att gå med i detta projekt.