Claes Littorin menar att centraliseringen gått för långt och att det finns ett ensidigt fokus på storstädernas tillväxt.

– Uppsala växer för fort, säger Claes Littorin. Man förtätar för mycket och infrastrukturen hänger inte med. Det vore bättre att bygga i kransorterna och att låta Uppsala växa lite lagom. Ekonomisk tillväxt och befolkningstillväxt behöver inte nödvändigtvis hänga ihop.

Finns det en skiljelinje mellan stad och land?

– Det gör det absolut. Sverige är ett otroligt kluvet land just nu. Men folk knyter inte längre näven i fickan, de har tagit upp den och kan slå till närsomhelst. Och käftsmällen mot andra politiker har redan kommit i och med att folk har börjat rösta på Sverigedemokraterna. Det finns en irritation och en uppgivenhet.

Han berättar att det samtidigt är lätt att hamna i sin egen bubbla där man bara tar del av den information som bekräftar den egna världsbilden, vilket kan spä på känslan av splittring.

Går det att entydigt tala om en ”landsbygd”? Är behoven desamma oavsett var i landet man bor?

– Det skiljer sig givetvis åt beroende på var i landet man bor, här är det ju inte 20 mil till närmsta stad. Vi har möjligheten att förhållandevis enkelt ta oss in till Uppsala. Men jag tycker ändå att man kan se paralleller. Det handlar framförallt om att det är långt till samhällsservice.

Vilken är den viktigaste frågan i Uppsala just nu?

– Decentralisering. I dag är utvecklingen precis den motsatta. Det är märkligt att man måste locka folk till städerna när vi har kommit förbi industrialiseringen och många arbeten inte behöver utföras på en viss geografisk plats.

Littorin menar att administrativa arbetsuppgifter lika gärna hade kunnat utföras i det egna hemmet eller i kontorslokaler på landsbygden.

– Vi lever trots allt i ett IT-samhälle.

Att behålla landsbygdsskolorna är ett av partiprogrammet. Men dina egna söner har själva valt att gå i skolan inne i Uppsala. Finns det en efterfrågan på landsbygdsskolor?

– Att de går i skolan i Uppsala handlar mer om att de vill läsa profilinriktningar som inte finns här ute. Men i högstadiet väcks en tanke om att staden är ballare och hippare. Staden får en viss dragningskraft. Yngre barn är inte medvetna om det på samma sätt.

Han menar att problemet ligger i att stadens tillväxt stimuleras med politiska medel.

– Man borde i stället stimulera decentralisering, exempelvis genom att bygga bostäder för ungdomar, studenter och äldre på landsbygden och låta hyrorna vara billigare där. Men hela samhället är uppbyggt kring en urban norm.

Hur hänger det samman med frågan om landsbygdsskolor?

– Om det hela tiden finns ett hot om att skolan på en viss ort riskerar att läggas ner väljer inte en barnfamilj att flytta dit. Återväxten är viktig för landsbygden, så man ska inte försvåra för folk att flytta hit.

Vilket av de etablerade partierna ligger närmast er politik?

– Om man tittar på vad i princip alla säger i sina partiprogram så är det snudd på identiskt med vårt. Men ser man till hur det fungerar i praktiken så är det inte någon som ligger nära oss i landsbygdsfrågorna. Historiskt sett har Socialdemokraterna och Centerpartiet haft fokus på landsbygden, men det var länge sedan de lämnade det.

I en intervju med tidningen Smålänningen beskriver en partimedlem LPo som ett missnöjesparti. Är ni det?

– Jag tycker att ordet har en negativ klang, det är inget man vill förknippas med. Samtidigt är det ju så att inget parti har startats för att man är nöjd med allt.

Går det att förena en bra landsbygdspolitik med en bra politik för stadsbor?

– Det tror jag. Det handlar om att förena stad och land, de är beroende av varandra. Men man kan inte ta bort resurser och hota med nedläggningar för den ena gruppen under en lång tid utan att det slår tillbaka mot en själv.

Claes Littorin berättar att kommunfullmäktige har beslutat att Uppsala kommun ska vara en av Sveriges bästa landsbygdskommuner.

– Men måste allt vara en tävling? Räcker det inte med att Uppsala är en bra landsbygdskommun?

Vad tror du om era chanser i höstens val?

– I valet 2014 fattades 200 röster för att få ett mandat i kommunfullmäktige. Men vi fick flest röster av alla partier i Faringe-Bladåkers valdistrikt där vi blev största parti med cirka 30 procent av rösterna. Jag tror vi har goda chanser i år.

linda.stolpemargenberg@unt.se